Tyst

Jag sträckte ut handen mot bilstereon, men hejdade mig i sista stund. Skulle jag ta den? Chansen till tystnad? Det kändes lite skrämmande först, men jag backade ut från gården och körde iväg mot jobbet. Bara vägljudet och Corsans brummande hördes. Så gott som tyst alltså. Det kliade i fingrarna. P1:s nyheter eller P3:s trams och underhållning?
Nej, ingendera. Det var ju rätt skönt det här. Bara jag och bilen. Jag och mina tankar. Och de är, om sanningen ska fram, rätt få på morgonkvisten. Det tog ganska många minuter innan jag hade vant mig vid frånvaron av larm. Det ständiga mediala och sociala bruset. Det blev en stunds celibat.
Inte alls dumt. Rekommenderas. Lyssna på tystnaden.