Samtal med Fredrik Ericsson, del VIII

Falun, 9 september 2008.

Vilka styrkor och svagheter har du som cyklist?
”Min största mentala svaghet hänger mycket ihop med min stora fysiologiska svaghet, och det är ju tighta man mot man-strider in mot mållinjen. Där har jag en tendens att vika ner mig lättare. Jag står bättre ut med långvarig och lägre smärta, än kort men intensiv. Jag har ett ganska bra klipp, men ingen bra anaerob uthållighet om man ser i relation till de andra kapaciteterna jag har. Visst har jag utvecklat det, jag vann till exempel klungspurten på Soldvarvi, så det har ju blivit bättre, därmed är det inte sagt att det är så bra som jag skulle vilja att det är, och då har jag ändå kämpat med det ganska länge och jag har svårare att utveckla det. Att mata på länge är min styrka som åkare. Sen har jag också en svaghet i slutet av långa tävlingar då jag kan ha en tendens att tappa lite.

I år kanske jag har snittat tio timmar i veckan och visst är det så att jag kanske hade presterat något bättre med lite mer distansträning, men jag tror ändå inte det vore optimalt för mig med att snitta 22 timmar i veckan. Visserligen hade jag mindre problem i slutet av långa tävlingar ifjol utomlands, men jag är dock inte helt säker på att det var fler långa pass 2007 som gjorde mig något bättre i slutet av 200 km lopp då eller om det var att jag körde fler sådana lopp som gjorde susen! I år har jag kört kanske fem stycken lopp kring 200 km jämfört med minst 20 stycken 2007."

Du är oerhört aktiv i den svenska elitklungan redan från kilometer ett. Skulle du inte kunna spara mer energi till senare?
- "Om man tävlar i Sverige och kör för Cykelcity och kanske till och med är lagkapten där så finns det liksom inget utrymme för att missa någonting, för då kommer vi sitta i skiten. Därför måste man vara på hugget hela tiden. Om vi kör tävlingar utomlands håller jag en helt annan profil än vad jag gör hemma i Sverige, men någon med samma profil utomlands som jag har här hemma måste ständigt vara med på noterna. Se bara på en sån som Paolo Bettini i Flandern runt, han sitter ständigt bland de tjugo första och är på femte hjul mest hela tiden på slutet."

Team Cykelcitys lagledare Johan Ottosson säger så här om Fredrik som cyklist:

- "Fredriks styrka är att alltid sitta högt upp, han missar sällan den avgörande utbrytningen och skulle han göra det så kör han ikapp den själv. Han är himla ivrig och det kan väl straffa sig ibland. På en tävling i Danmark i våras var han med i varenda utbrytning hela dagen och kom ändå i mål som tia. Hade han då haft lite mer kyla och låtit några utbrytningar gå iväg med mindre duktiga cyklister hade det kunnat gå ännu bättre, men det är hans sätt att tävla. Han har en väldigt bra blick. Jag tror han kan bli ännu bättre om han utvecklar sin taktiska känsla ännu mer. Han kör ju väldigt mycket efter effekt och inte på magkänsla och ibland blir det lite för mycket, man får säga åt honom att sluta titta på wattmätaren och kör istället."

Du är jobbig att möta och ger ett ganska skoningslöst intryck ute på tävlingsbanan. Kan man kalla dig elak?
- "Inte uttalat elak, men självklart är det så att jag inte ger någonting gratis. Men det finns ju folk som faktiskt är elaka på cykeln, inte här i Sverige, men utomlands. Ta som exempel Janek Tombak nu när vi var i Estland och tävlade, så kom vi loss 17 man på ett Grand Fondo med 2000 startande och det fanns med en ryss som vägrade dra. Tombak gnällde på honom hela tiden men lät honom vara, men så vid första spurtpriset knäppte han iväg och tog det och sedan direkt efter parkerade han längst bak igen. Alla skällde på honom och så är det ju, man skäller och så nöjer man sig med det. Tombak däremot kom med hög fart bakifrån, åkte sedan ut på vägen, girade in igen och bröstade omkull grabben stenhårt ner i den skrovliga asfalten och killen bara gled, det gick liksom 50 blås också. Killen kunde ha slagit ihjäl sig, men Tombak var hur nonchalant som helst, så där går det om du går så där mot mig."

Vilken typ av tävling föredrar du?
- "GP är min absoluta favorittävlingsform. Ju mer bökigt GP-loppet är desto bättre och jag gillar ju självklart cycloross också. Det är kul som tusan. Men som sagt, jag gillar nästan all typ av cykelåkning. Jag har ingenting emot långa linjelopp heller, eller etapplopp för den delen. Mentalt väldigt stabil och allround som cyklist. Det är bara spurten som är den klockrena svagheten. Kör jag en tävling som troligen slutar i en klungspurt så försöker jag naturligtvis att undvika det genom att köra hårt tidigare och se vad som händer. Chanserna att lyckas om jag spelar ut de korten blir ju större än om jag sitter och sparar mig för en spurt. Visst går det hyfsat att spurta om jag inväntar och sparar mig till en sån, men vem bryr sig om jag kommer sjua i en spurt med 100 man, när jag kanske kan vinna om jag kör på ett annat sätt."

Hur skulle du beskriva din idrottsliga, fysiska utveckling i stort?
- "Min idrottsliga utveckling har haft två eller tre stagnationer. Ifjol var en av dem tycker jag, även om jag utvecklades mycket erfarenhetsmässigt. Skadan 2005 var onekligen en platå plus 2001, sen träffade jag Sara och då hände återigen någonting, med mer harmoni i livet. Hösten som förstaårsjunior var jag nära att lägga av, växte 11 centimeter andra halvan av den säsongen. 2002 var nog mitt största kliv i cykelkarriären. 2003 började jag vinna, vann ännu mer 2004. Jag har nästan alltid haft stolpe ut, men i år har det varit stolpe in, haft det där lilla extra som skiljer om man blir femma eller vinner ett lopp.
Jag hade 86 i mätvärde som U23 på LIVI innan de bytte maskin, en riktig glädjemätare. Jag var grymt bra 2004, vann långloppen före tester jag gjorde då ganska lätt och ledigt och kom nia på Ringerike utan att ha någon större koll på vad jag höll på med. Det är ingen större skillnad rent fysiologiskt mellan mig 2003-2004 till idag, utan det är andra saker som gjort att jag blivit bättre. Lärt mig hur jag ska köra tempo till exempel och har en bättre tempocykel, det är det som i princip är skillnaden mellan att vara tolva 2006 och vinna i år."

Fortsättning följer...