Ogräddad surdeg

Några korta ord om Alnötrampen. Vädret var fint. Vägarna var skit. Arrangemanget var bra. Benen var skit.

Timrå GP

Nej, jag är ju inte rappast i landet. Inte rappast i länet heller. Men det är inget nytt. Att se mig spurta mot Micke Henriksson är som att se Emil Zatopek springa 100 meter mot Usain Bolt. Lätt skrattretande. Men det bjuder jag på! Det är roligt ändå. Och tråkigt plågsamt förstås. Säsongens första Timrå GP var som väntat ett brutalt uppvaknande efter månader av steady state-slummer i källaren. Jag drar mig verkligen för att göra ryck och attackera, men tvingar mig själv till något som i alla fall liknar det till slut. Äckligt jobbigt var det.
Det positiva i den ständiga GP-kråksången var att cykeln kändes kanonfin och kroppen förhållandevis lätt och snabb för årstiden. Bara vägen lutar uppåt och sträckorna blir lite längre tror jag nog att det ska kunna bli bra till slut.

Tankar en söndag

Robert Gesink gjorde ett bra tempolopp på sin linjecykel i går. Nu trea sammanlagt i Giro d'Italia. Giants Propel är inte oäven i vinden.
Hemma har det tävlats i Uppsala. Scandinavian Race och Skandis GP, med Alexander Gingsjö och Johan Lindgren som segrare. I dag tog sig 20 av totalt 74 startande i mål. Stenhårda puckar i min födelsestad.
Jag måste ringa Svenska Cykelförbundet i morgon och försöka få en elitlicens. De ser mig fortfarande som veteran. Vet inte var det gått snett, men att rätta till misstaget via ett vänligt mail har i alla fall inte fungerat. De har inte ens bemödat sig med att svara. Mindre bra. Hoppas det går bättre över luren i morgon.
Annars har jag vilat helgen lång. Helt enligt planerna, efter förra veckans distansmangling. Nu väntar mycket jobb kring tröskel för att bättra på formen och hitta det rätta tempotrycket lagom till SM.

Lidande väntar

Sju timmar och 22 mil i sadeln blev dagens facit. En sak är säker. Tour of Jämtland blir ett episkt lidande. Backarna mellan Hommelvik och Stjördal och stigningen mot Storlien efter några dagars tävlande kommer svida rejält i benen. Det kommer behövas fler mördande distanspass framöver om jag ska ha någonting där att göra.
Dagens äventyr avrundades med en härligt dryg motvind när jag vände näsan mot Storlien med drygt sex mil kvar. Jens Voigts "Shut up legs!" ekade i huvudet mer än en gång.
Otroligt vackert väder och underbara landskap under turen. Gissningsvis blir det mindre njutning nästa gång.

Tränar

En lätt förkylning har tvingat mig att cykla på halvfart de två första passen. Kanske lika bra det. Lätt att träna med huvudet under armen med så här mycket tid till förfogande.
I dag körde jag bil till Åsarna och fortsatte på min nya Giant Propel Advanced SL efter det. Jag behövde inte vänta länge på första backen. Det går att bli trött mot Klövsjö. Helt klart. Det går att bli trött mellan Vemdalen och skalet likaså. Blir nog brutalt hårt i ToJ.
På onsdag bilar jag till Storlien för att scouta de viktigaste bitarna av den sista etappen, avkroken mellan Hommelvik-Stjördal och stigningen mot gränsen och Storlien. En och annan höjdmeter väntar där.
Ska även bekanta mig med avslutningen i Åre, framför allt Granenbacken, men det lämnar jag nog till torsdagen.
Cykeln? Den går som ett spjut.
Själen? Den sjunger.

Källarfrossa

Jag ska ju på träningsläger i morgon. Det känns konstigt. Jag har aldrig varit iväg på ett regelrätt träningsläger förut. Jo, förresten, Borlänge skidskola när jag var liten. Då sprang jag intervaller med Torgny Mogren. Gick skidgång med Janne Ottosson och löpte distans med Henrik Forsberg. Det var stort.
Hur som helst. Nästan inte varit på träningsläger då. Nu ska jag i alla fall träna ensam i en vecka. Ensam. E-n-s-a-m. Alltså E, sen N, sen S och efter det ett A, och till slut ett M. Jag är småbarnsförälder. Det betyder tystnad. Det betyder lugn och ro. Ja, det är overkligt.
Pappa jobbar i Östersund till veckan, så lite sällskap har jag ändå. Vi ska spisa frukost och middagar tillsammans, sen sliter vi på varsitt håll dagtid. Han inne. Jag ute.
Ute ja. Jag är lite orolig. Konsulterade Fredrik Ericsson om vettigt upplägg för veckan. Frågade om det verkligen var en bra idé det här. Jag menar, ingen källarträning på sju dagar. Fredrik menade att "cykling utomhus också kan vara bra träning för en cyklist". Ja, det där är ju hebreiska i mina ögon, men jag får väl tro honom då.
Till sist. Tack Robert för hjälpen med min nya Giant Propel som nu är redo att cyklas på. Du är grym.

Be din inre kritiker hålla käft revisited

Med två minuter kvar av uppvärmningen och helt uträknad av tvivel och fruktan kom jag att tänka på vad Jesper Hjortsberg skrev i sin blogg i fredags. Be din inre kritiker hålla käft. Så jag tog orden till mig, ökade kadensen och höjde mina mentala dirigentpinnar i luften som för att tysta honom. Sen spände jag fast en gagball över hans käft och plågade mig igenom fyra fyror på 380 watt. Utan att höra så mycket som ett pip från kritikern. Han tittade bara storögt och skamset på. 

Ja, tänk dig noga för nästa gång, din jävel.