Jag vet inte om jag sover eller är vaken. Jag hör Alve röra sig i sängen intill. Små händer mot lakanet. Naglar som krafsar. Jag blundar hårt och hoppas att jag drömmer. Jag hör mer krafsande och efter en stund tappar han nappen. Jag är trött. Jag drar upp täcket och låtsas att jag inte hört något. Jag skjuter på det oundvikliga. Till slut ger han ifrån sig ett gutturalt läte och flämtar. Han är vaken. Fan. Jag vill inte. Jag orkar inte. Jag vill i-n-t-e. Inte nu.
Men jag måste. Klockradions digitala siffror lyser rött i mörkret. Yrvaken sätter jag mig upp. Matdags. Jag gör i ordning nappflaskan med ljummet vatten från termosen och ersättningspulver från ett dosmått. Alve äter ganska bra. Jag vaggar honom långsamt och sjunger lågmält. Mitt huvud är lutat mot väggen och ögonlocken är tunga. Snart klar. Snart får jag sova. Kanske. Blöjbytet går smärtfritt och han rapar över min axel. Jag lägger ner honom igen, stoppar om honom och ger honom nappen. Han spottar ut den och vänder sig mot mig. Jag ser ett leende i natten. Fan, fan, fan.
Vänligt men bestämt lägger jag Alve på sidan igen, mot väggen. Han stretar emot och söker kontakt. Jag envisas, men det gör han också. Vi fortsätter. Jag vaggar sängen med min lediga hand, men det gör ingen nytta. Snälla, somna. Jag är trött. Det är du också. Sov. Han gäspar stort och tappar nappen igen. Jag stoppar in den och han lugnar sig. Ja, nu kanske. Sekunder passerar. Jag sitter blickstilla. Jag lyssnar. Regelbundna andetag. Han suger på nappen. Jag kryper långsamt ner under täcket, lägger mig till rätta och lyssnar igen. Det är tyst. Gud, vad skönt. Tack.
- "Uuuuu... Ooooo... Uuuuu.... Oooooo... Uuuuu..."
Fan, fan, fan. Han sprattlar till i sängen. Jag hör hur han vänder sig. Jag sneglar upp mot barnsängen och ser två ben sparka av sig täcket.
- "Ooooo.... Oooooo... Oooo..."
Jättefina vokaler, Alve, men sov nu för fan. Jag sätter mig upp. Lägger honom på sidan igen. Bestämt. Vänligheten ligger kvar i sängen och sover. Jag tittar på klockradion. Morgonen känns avlägsen. Väldigt avlägsen.
Barnfritt = Tisdagströskel
1 dag sedan
5 kommentarer:
Hårda bud det där med barn. Även Alve blir vuxen till slut, kom ihåg att spara texten så han kan läsa den. ;)
Ja, visst är de skönt när man får ligga på helspänn så man snabbt kan stoppa i napp etc. innan dom vaknar, ännu bättre när dom börjar bli sjuka. Alve verkar dock 10 resor värre än vårt barn just nu, men man klagar ju ändå när man får gå upp 6:00, då hon sovit sen 19:30. Det är bra att läsa din blogg så man inser hur bra man har det, lite som Biggest loser eller lyxfällan, tack
Vad jag saknar att vara pappaledig.
Lämna bort svordomarna !
Det hjälper.
Det är ordning på dig, moffa.
Kram.
Skicka en kommentar