När vi igår fick besök av slingexpert Erika passade jag på att prova ett nytt kladdkakerecept. Någon slags belöning var hon ju värd för tiden hon lade ner på att göra frullan tjusig i håret. Kladdkakan blev... okej. Men det är inte okej. En kladdkaka ska inte smaka okej. En kladdkaka ska vara ljuvlig och drömsk, en njutning att äta. Det var inte den här. Säkert nyttigare än de flesta andra då den inte innehöll något smör, men dinkelmjölet, råsockret och den magra kesellan kunde inte matcha vad jag tror var boven i dramat, nämligen saltet. Två hela kryddmått känns som för mycket. Jag vet inte ens om jag tycker att salt hör hemma i en kladdkaka. Vi har testat recept utan salt som blivit mycket mumsigare. Det blir att reprisera någon av dem nästa gång vi känner för att synda igen. Vi slängde faktiskt halva gårdagens, trots att den smakade okej. May we burn in chocolate hell.
5 kommentarer:
Haha! När ni hittat det ultimata recepetet måste det omedelbart levereras till mig. ;)
Jag tyckte,helt ärligt,att kakan var god! Men jag är å andra sidan ingen kladdkakeexpert. ;-) Den funkade alldeles utmärkt som belöning till mig iallafall!
Men som sagt,när ni hittar det perfekta receptet får ni så lov att dela med er. =)
Nu har det fan i mig gått för långt, salt i en kladdkaka, skärpning.
Jo, det är tänkt att saltet ska lyfta fram de andra smakerna, men det blir inte alltid som man tänkt sig, som Christian Olsson skulle ha sagt.
Skicka en kommentar