Väta

Idag har det pissat ner regn från himlen precis hela dagen i Sundsvall. Ända från natta till morgon, förmiddag, eftermiddag och kväll. Jag lekte norrman i regnet och sprang så det stänkte imorse. Fyra intervaller à klassiska fyra minuter med tre minuter aktiv vila. Skorna var genomdränkta i slutet på den tredje och det var ungefär där nånstans jag också började tappa stinget. Löpsteget blev allt kortare och knälyftet lägre och lägre. Om man nu kan hitta ett knälyft i min löpning över huvud taget. Skitsamma, jag blev trött i alla fall, och det är väl poängen också så vad klagar jag för. Pulsen dippade lite i slutet på fjärde så jag gav mig själv en mental örfil och spurtade efter bästa förmåga den sista halvminuten och joggade sedan hem. Det passet levde jag på över halva arbetsdagen. Andra halvan gick jag på bensinångor. Nu har jag ätit vaniljglass och kolasås till efterätt på middagen och mår prima igen.
Noah gick även han på bensinångor de sista självande timmarna av hans dag, då dagis inte riktigt funkar för honom än. Idag lyckades han bara få i sig 40 minuters sömn och det är på tok för lite. När jag kom hem från jobbet var han tokspeedad och smått okontaktbar. En Duracell-zombie ungefär.
Imorgon är det dags för Duracell-Alberto att ta kommandot i Vueltan. 42,5 km Astana-karneval med Contador och Leipheimer i spetsen. I Tyskland runt väntar vi väl alla på den avslutande tempoetappen för att se om Lövkvist kan snuva stallkamraten Gerdemann på slutsegern.