Vi hade Erika, Roger och Oskar hemma på middag igår. Riktigt trevligt och Marinas medelhavslasagne kittlade allas våra smaklökar på ett behagfullt sätt. Våra gäster var vänliga och lämnade ett paket Noblesse choklad efter sig hos oss. Idag har jag stiftat närmare bekantskap med chokladasken. Detta är en fantastisk form av choklad. Bitarna är så lövtunna att jag egentligen inte äter någon choklad alls, samtidigt som jag faktiskt gör det. Jag känner ju smaken! Så om jag fortsätter så här, att bara ta en Noblesse i taget, så äter jag liksom ingenting... Nästan... Typ. Eller hur? Det känns så i alla fall. Fast det är klart... Lite mätt börjar jag bli ändå. Hmm... Om man kan kalla en chokladask för en ulv i fårakläder så gör jag det nu. Tack för den goda gåvan i alla fall!
Skogsdistans med sprätt
1 dag sedan
3 kommentarer:
Vänd på asken och titta hur många kcal per 100 gram det är så får du veta. Ofta blir man ganska förvånad över energimängden i såna där saker, trots att det är tillsynes lite innehåll. ;)
Faktiskt så var det just det som var min tanke,att bitarna är så tunna så till och med ni kan äta dom. En lyckad gåva då,så bra! ;-)
Måste dock erkänna att just nu önskar jag att vi köpt en ask till oss själva också..mmm..
Jo, allt med choklad tenderar att innehålla en och annan kalori. :-)
Skicka en kommentar