torsdag, april 23, 2009

Det var en gång en hammare

Fredrik Ericsson väggade och räddades av en Dubbel-Japp på en distanstur nyligen. Aldrig någonsin smakar en Japp så gott som när man har väggat. Jag minns en gång när jag väggade på hemvägen från Holmsjön och stannade till vid närlivsbutiken i Kovland för att kunna ta mig hem. Vandrade som ett spöke med saltvita läppar genom gångarna och köpte just en Dubbel-Japp, ett paket Singoalla och en cola. Förbipasserande Kovlandsbor glodde undrande när jag stapplade ut i solskenet och satte mig på marken utanför butiken och började frossa. Jag åt ett helt paket Singoalla och smulorna sprutade ur mungiporna på mig. Sockerchocken lämnade mig illamående, men jag kunde i alla fall ta mig hem. Det är nog min värsta hammare någonsin.

4 kommentarer:

robert sa...

Krille L gjorde hungerhammaren till en konst, han kunde få den på en 7-milarunda i bland. Japp har räddat många. För många år sedan drabbades jag av dånhammaren ute på Uppsalaslätten med ca 4 mil kvar hem, inga pengar, gick in på en mack och förklarade hur det låg till och undrade om jag kunde få krita en chokladkaka och komma in och betala på kvällen, icke sa nicke. Jag kan lova att dom 4 milen hem var jag nära döden.

Tom sa...

Jag träddade Lakritsmannen på Konsum härom dagen. Han såg ut att må bra. Hade säkert handlat lakrits.

Rickard Mattsson sa...

Jag gjorde en liknande sak i Bispgården 2007. Jag hade pengar med mig och när jag kört via Graninge upp till Bispgården var jag helt utpumpad. Köpte en pastasallad, glass (magnum), proteinshake, Ahlgrens bilar och en baguette. Rullade sedan i någon kilometer och satte mig i gräset och åt upp allt utom Ahlgrens bilarna. Jag öppnade istället påsen och stoppade bilarna i ryggfickan. Sedan cyklade jag hem via indalsleden och åt Ahlgrens bilar nästan hela vägen hem. ;)

Fredrik Ericsson sa...

Länge leve Dubbel-Jappen :-)

Jag gick in på en mack och tiggde till mig lite sockerbitar en gång när jag väggat och inte hade några pengar. Piggnade till på vägen hem och kom då på den "briljanta" idén att skarva nu när jag ju kände mig så pigg...