Skogsdistans med sprätt
23 timmar sedan
tisdag, juni 09, 2009
Kass
Jag hade ett riktigt skitpass igår. I det närmaste bortkastat. En sån där omgång när man anar oråd redan innan och får det bekräftat ute på vägen. Visserligen körde jag förbi en moppe på Timmervägen när jag värmde upp, och det är ju alltid lika kul, men när jag sen blev ensam med Tesch och skulle jaga upp farten så sprack det. Efter 7-8 minuter sjönk pulsen som en sten och kraften i benen sinade. Fullföljde mina 2 x 15 ändå, men fart och puls var långt ifrån det tänkta. Det blåste ganska kraftig motvind på hemvägen och jag tog mig knappt framåt. Teschnern är underbar i de flesta avseenden, men när det blåser mer än normalt är den lite vingligare än mina föregående tempomaskiner. Även solen har sina fläckar. Den låga farten i kombination med att jag tränade i full tävlingsmundering och utrustning gjorde det hela en smula pinsamt. Skämdes lite på slutet av andra intervallen. Snygg och långsam är inget jag trivs med.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag hade samma fenomen igår när jag körde, och var även jag ute i full tävlingsmundering, så vi kanske sitter i samma formtoppningsfas ;-)
Fast när det blåser så pass som det gjorde igår och man kör motvind så blir det låg fart och låg puls, varför går det inte att pressa puls i motvind?
Formtoppningsfas, den var rolig du! ;-)
Ja, bra fråga, för det ligger nåt i det, hur absurt det än låter.
Vi hade en gång i tiden en cyklist i klubben som kallades för "Hellre brun än bara" det kan kanske vara något att ta fasta på när det tar tvärnit i formtoppningen.
Skicka en kommentar