Som småbarnsförälder får man prioritera och rationalisera i tillvaron. Cykling på Eurosport i eftermiddag och EM-kval på kvällen fick stryka på foten till fördel för umgänge med familjen och träning efter det. Det var väl ändå ganska vettiga val, tycker jag. Helt hopplös är jag tydligen inte.
Efter att ha kickat boll med Noah i vardagsrummet kan jag konstatera att han har en bit kvar till Zlatan-klass och med Marinas och mitt bollsinne i generna kan han behöva två livstider på sig för att ens platsa i Korpen.
Kvällen avslutades som sagt med träning. Jag är ingen vän av svordomar, men fy fan alltså. Nog för att jag gillar pannkakor, men när jag nästan fick stifta bekantskap med dem igen under träningen var det inte kul. Benen överlevde sju stycken terrorattacker vars förödelse tilltog med mardrömslik kraft för varje gång. Trodde jag hade klarat mig ur det värsta när jag kom hem, men då blev jag yr och illamående och fick en huvudvärk på det. Det måste vara ett kvitto på att jag åtminstone tog ut mig ordentligt.
Skogsdistans med sprätt
19 timmar sedan
6 kommentarer:
Härligt! Då fick du till det! Illamåendet försvinner normalt efter 2-4 pass...
Kul! Då har jag någonting att se fram emot alltså...
Hmm, så sju fyror är alltså det nya? ;) Fan, jag som tidigare nöjt mig med fem...
Fyror är helt ur tiden, jag förmodar att det var sju rysk Tom körde!? Rysk ska man inte köra på allmänväg, fråga mig jag vet.... Lite väl farligt
Jag körde dem tillsammans med SCA:s långtradare.
Aha, då var det 30-sekundare du körde. ANP är sköna prylar med spykänsla. ;)
Skicka en kommentar