Vilka ben han hade, Nicki Sörensen. Frustrerad av Calzatis svaga förningar när gruppen bakom dem närmade sig ställde han sig upp och ryckte ifrån fransmannen och distanserade kvintetten igen. Diamanter i benen, sa Vacchi. Mitt i prick. Skönt att slippa en klungspurt där den största spänningen består i att se om någon orkar hålla Cavendish rulle.
Ingen bebis än, men nu börjar det åtminstone närma sig, tror vi. Ibland är det svårt att exakt veta i vilket skede Marina befinner sig. Olika sorters smärta som övergår i ett enda långt och rörigt crescendo av plågor. Som passive bystander finns inte mycket att göra, bara att stötta så gott det går och hålla sig ur vägen när vågtopparna sköljer över henne.
Skogsdistans med sprätt
12 timmar sedan
1 kommentar:
Det är något visst med danska cyklister, dom är aldrig rädda för att köra offensivt. Sörensen var glimrande i dag. Vill man härdas somcyklist så skall man åka till Danmark och tävla, det är hårda bud det kan jag lova.
Skicka en kommentar