"... Ibland när han slumrade till brukade han sitta och värma sig i Bellosguardos disiga, mjuka, tidiga vårljus, all utsikt höljd i lätt dimma, i en stol intill det gamla husets vägg med lukten av blåregn och tidigt blommande rosor och jasmin. När han vaknade brukade han hoppas att dagen skulle bli som drömmen, att spår av välbefinnande och färgen och ljuset skulle dröja sig kvar runt föremålens konturer till kvällsmörkret sänkte sig igen..."Colm Tóibín, "Mästaren" (2004)
De tre senaste böckerna jag har läst är Jens Lapidus "Snabba cash" och de två första delarna av Stieg Larssons Millenniumtrilogi. Nu har jag börjat med "Mästaren", en biografi om författaren Henry James i romanform av Colm Tóibín. Kontrasten är total. Det är fascinerande hur olika läsning av böcker kan te sig. Man kan läsa böcker, och så kan man verkligen läsa böcker.
Efter att nästan ha snubblat över mig själv i en rasande takt där jag fullkomligt kastat mig över sida efter sida i spänningsromanerna, smyger jag nu varsamt fram och tassar försiktigt på ord efter ord, stannar upp och läser om en mening för att åter igen uppskatta den delikata uppbyggnaden och de utsökta ordvalen, och sedan långsamt fortsätta vidare, några sidor åt gången.
Brådskans läsning och saktmodighetens. Båda två har sin tjusning och en omväxling dem emellan är passande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar