35 minuter löpning i augustiregn är lagd till handlingarna. Löpningen är en skön ventil. Jag bara springer. Pulsklockan ligger hemma och intervaller är bannlysta. Jag springer för löpvanans och kaloriernas skull. Kroppen och steget ska bli lättare och inte förrän dess tänker jag klocka mig på någon distans eller pressa upp pulsen i strukturerad intervallform. Jag vill inte tänka när jag springer. Jag vill inte ha några mål med träningspasset, annat än att komma ut och få frisk luft och ta ut mig efter eget bevåg. Känns det bra kanske jag springer fortare, annars tar jag det måhända lite lugnare. Kravlöst. En välbehövlig motpol till cyklingen, där mening och mål är viktigare inslag än så länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar