tisdag, september 08, 2009

Axplock ur verkligheten

Wikipedia:
"Marianergraven är världens djupaste djuphavsgrav och även världens djupaste punkt i jordskorpan. Marianergraven är belägen i västra Stilla havet, öster om Marianerna vid 11°21′ N 142°12′ Ö, som ligger nära Guam. Graven är en subduktionszon och markerar där gränsen där två tektoniska plattor möts, Stillahavsplattan trycks under Filippinska plattan. Marianergraven är djupare än vad Mount Everest är högt."

Familjen Wieselblad är på väg hem i bil efter familjefotografering. Alla med fantastiskt lågt blodsocker. Men tänk hellre djupt. Tänk Stilla havet. Tänk Marianergraven. Stämningen är allt annat än fantastisk. Noah, ännu inte medveten om vad lågt blodsocker är eller hur det påverkar honom, är ledsen för att hans Maxi (rollfigur i TV-serien Rorri Racerbil) tappat bakhjulen.

- Mamma, kan du sätta på lulen? Snälla mamma, kan du hjälpa mig med lulen?

- Nej, det är ingen idé, de lossnar bara igen. Vi kan limma fast dem när vi kommer hem.

- Men vi kan limma nu!

- Nej, vi har inget lim i bilen, du får vänta tills vi kommer hem.

- Men vi måste limma nu!

- Men snälla Noah, det går inte, vi har inget lim här.

- Joho!

- Nej, det har vi inte, nu tänker inte jag diskutera det här med dig mer.

- Mamma, kan vi byta lulen? Mamma, kan vi byta lulen? Kan vi byta lulen, mamma?

- Vaddå byta? Maxi har inga fler hjul, han har inga reservhjul.

- Men vi måste byta. Vi måste byta lul nu!

(tystnad)

(gråt)

- Jag vill ha min tutte (napp) och tiger!

- Tiger kan du få, men tutten ligger långt nere i en väska, du får den när vi kommer hem.

- Men jag vill ha tutten!

- Jag vet, men vi är hemma snart, då kan du få den.

- Men jag vill ha tutten nuuuu!

(gråt)

Jag parkerar direkt utanför porten, för att slippa trasslet med de extra 30 meterna från vår parkeringsplats. Lyfter ur Noah från bilbarnstolen och ställer honom på trottoaren. Det är tre trappsteg upp till dörren, men vår äldste son faller ner på knä nästan direkt.

- Min tuuuutte!

(gråt)

- Vi ska bara uppför trapporna, Noah, sen får du den.

(skrik)

- Min tuuutte!!

(gråt)

- Nu orkar jag inte mer, nu går jag upp!

- Mammaaaaa!!!

(skrik)

(gråt)

- Pappaaaa! Kan du limma lulen?

- Ja, när vi har kommit upp och ätit middag.

- Neeeeeej! Nuuuuuu!

(skrik)

(gråt)

- Kom nu, Noah, jag håller dig i handen.

- Tuuutte!

- Kom älskling, vi går upp tillsammans.

- Med tiger!

- Ja, med tiger, kom nu.

2 kommentarer:

Erika sa...

Igenkänningsfaktor:skyhög.

Anonym sa...

Ja precis så är det ibland. Sedan efter 7 timmar med ungefär samma mer eller mindre givade prat så skall man prestera intervaller eller nått. Och så undrar folk varför man inte kör elit! // Lintala