I jämförelse med Anderssons skrubb i alla fall. Det skulle inte ens gå att fota den. Eller det skulle gå, men ni skulle inte fatta vad ni tittar på. Senast jag kollade in där såg jag knappt Monarken. Jag begriper helt ärligt inte hur han kommer upp på den över huvud taget. Kanske är det så att han sätter sig på den utanför skrubben och sen skjuter Bodil in den igen? Ja, inte undra på att han är elak. Men nog om det.Vi letar boende så smått och det första jag jagar på planlösningen är var jag ska ställa min CompuTrainer. Cyklistegot är stort och törstande. Jag får jobba på högvarv för att hålla dess hunger stillad. Högvarv förresten, det har blivit några högintensiva intervallpass så här på höstkanten. Kanske mest för att stilla ångesten inför vintern. En sista dödsryckning. Jag har hyst en förhoppning om att hitta en liten lucka med lämplig vind och temperatur för att cykla fort mellan Lillhällom och Kovland och glänsa på Sundsvalls Finest, men det verkar som jag får ge upp den ambitionen. Vardagen är fullklottrad med barnsliga aktiviteter och mörkret tar ett allt stadigare grepp om dagens sena timmar.
Träningen har gått så där. Jag är mycket nöjd med min CompuTrainer och är övertygad om att den kommer hjälpa mig att träna effektivt och rätt när det väl blir dags för hårdkörning. Men kroppen och benen har svarat halvkasst på de hårda intervallerna och jag har inte sett den effektökning jag velat. Exakt vad det beror på vet jag inte, men bristfällig sömn och ökad stress är väl inga grundbultar till bra träning direkt.
Näe, snart varvar jag ner och går i ide. Ingen poäng att jaga ihjäl sig under vinterns tyngsta månader. I stället får det bli fokus på allsidig styrketräning, koll på vikten och ett och annat konditionsunderhållande träningspass på cykel eller i löparskorna. Och vem vet, jag kanske till och med gör comeback i skidspåret en vacker dag om förhållandena är rätta utomhus, och inomhus. Det sistnämnda bra mycket viktigare än hur snökristallerna ser ut på Södra berget. En lång, kall vinter blir det hur som helst. Det blir det alltid på våra breddgrader.
3 kommentarer:
Haha, jag som i en jämförelse mellan lägenheter listade min skrubb som ett stort plus för vår befintliga. Det finns inte mycket som går upp mot att stänga in sig där en kall vinterkväll med några långa tjugor framför sig. Kärlek.
Ett citat från Michael Secrest, mannen som pacade efter lastbilar, kanske kan hjälpa:
"Han cyklade [på sin trainer] i en mörk garderob i fem timmar, motsvarande 17 mil. Han lämnade dörren bara så mycket på glänt att det kunde komma in frisk luft."
Ju mer rum du har framför dig, ju längre till målet.
I Thailand lyser vinter och kyla med sin frånvaro. Här är det dödsvarmt. Nä nu är det dags att ta ett dopp i poolen och vänta på tåget till Bangkok. ;)
Skicka en kommentar