torsdag, november 26, 2009

Hitting the spot

Med tanke på min bakgrund som tung sockermissbrukare borde det inte komma som en överraskning att jag helst tränar sweet spot. Två tjugor i dag igen. De är fina. Inte för jobbiga, men ändå bra betalt. Som hobbycyklist tycker jag om sånt. Det ska inte göra för ont. Det ska inte slita för mycket. Less is more, ni vet. Jag ska stilla sötsuget på cykeln några veckor framöver nu, kanske till årsskiftet. Sen är säkert kroppen sugen på något annat. Surt kanske?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Ursäkta min okunnighet men vad innebär egentligen "sweet spot"? Körde min sista "riktiga" säsong 2003 och har inte hört talas om begreppet innan.

Martin

Tom sa...

Sweet spot är smeknamnet för det intensitetsområde där intervallerna körs. Ligger en bit under anaerob tröskel, vilket möjliggör att man orkar lägga ganska mycket träningstid där utan att det sliter för mycket. Gränsskitet mellan zon 3-4 (se länken till Joe Friel i vänsterspalten) eller 88-94 procent av FTP.
Kan köras som klassiska 8/2:or eller längre intervaller, såsom kvartar, tjugor eller längre för den delen. Ger bra valuta för pengarna.

Anonym sa...

Tack, det var ungefär det jag trodde att det betydde. Och tack för att du gjorde mig uppmärksam på länken till Joel Friel - nu blir det lättare att förså vissa förkortningar och termer som jag inte tidigare kände till.

Jag skaffade mig SRM 1999 och även om jag tycker att jag tränade strukturerat är jag rädd att Joel Friel och en del av hans läsare skulle sågat mina träningsmetoder längs fotknölarna... Imponerande med dessa "äldre herrar" som tränar vetenskapligt och brinner för sina metoder!

Trevlig blogg. Som nybliven pappa och tidigare elitcyklist är det trevligt att följa din blogg - blir mycket igenkänning!

Martin