Sista 31-årsdagen

- "Tom, vi behöver göra ett reportage om dressyr i Njurunda till i morgon. Fotografen väntar."
- "Japp. Självklart."

Det var aldrig riktigt självklart. Som sommarjobbande sportjournalist på Sundsvallan åkte jag alltid iväg på hästuppdragen med en klump i magen. Pållar är fina djur, men trav, hästhoppning och dressyr är inte min kopp te. Hur som helst var det bara att vänja sig. Ridsport är stort i Sverige och läsarna många och insatta. Jag gjorde aldrig bort mig. Större erkännande än så vill jag inte tillstå. Jag bytte kanal när Sportspegeln ägnade flera minuter åt Stockholm Horse Show i kväll, men förstår att många andra stannade kvar.
Och så slog Zlatan till igen. El Clásicos ende målgörare och Barcelonas obestridlige kung en tid framöver. Han kunde tacka en klockren vänstervolley för det. Själv är jag obotligt högerfotad och hade missat samma läge. En spektakulär språngnick hade jag eventuellt fixat. Spelade någon månad i Alnö IF som liten, men slutade när tränarna fortsatte att uttala mitt dåvarande finska efternamn fel. Ja, jag är en känslig själ (och har inte förlåtit er än i dag).
Jag missade direktsändningen av damernas skidmil i Kuusamo, men kunde av Sportspegelns bilder skönja en lovande förbättring i Kallas klassiska teknik. Hon såg stelare ut, men på ett bra sätt. Något mer stringent än tidigare. Nattsvart för herrarna. Northug? Ja, vad ska man säga. Imponerande och äckligt. Det kan bli ett väldigt ensidigt OS.
För egen del vanhelgade jag vilodagen och lade ytterligare två tjugor till handlingarna. Denna gång på tempocykeln. Styret är nu sänkt till botten och jag ser ändå inte särskilt låg ut. Det där borde jag klara. Om jag klarar av att bli ett år äldre i morgon återstår att se.