Cykla är silver, tiga är guld

Silver är snyggare än guld. Det har jag alltid tyckt. Marina också. Våra vigselringar är i silver till exempel. Helt otänkbart med guld. Norske tempomästaren Jone Ellingsen måste gilla guld. Han slog mig med 15 sekunder i dag. 15 sekunder. Fem hade varit väldigt jobbigt. 15 känns okej. Jag tappade lite tid bakom en bil på väg in i en cirkulationsplats, men jag gick inte miste om guldet där. Det gjorde jag nog lite här och var. Det fanns som sagt en del tekniska partier. Det fanns en snabb utförslöpa. Jag låg inte i tempobågen överallt som Gustav och Fabian hade gjort. Eller som Jone säkert gjorde.

Äh, skitsamma. Jag fick stryk av en för dagen bättre cyklist. Det var en actionfylld bana och norrmannen var mer Arnold än jag. Jag är nog mer Höstlegender. Eller Dansar med vargar. Eller Döda poeters sällskap. Ja, ni fattar.
En bana som bitvis går i tätbebyggelse har sin tjusning, men det finns nackdelar också. Fler orosmoment, fler faktorer som kan påverka utgången. Enda svenska tempoguldet togs av Tom Pietilä, men han kunde lika gärna ha tappat segern på grund av en rad olika missöden som hände utmed vägen. Ouppmärksamma bilister, hästvagnar med mera.

Nu andas jag ut med frugan i ett stilla Malung. Här kommer lite bilder från dagens äventyr. Marina bakom kameran. Trea blev förresten finländaren Maisniemi Kreu.