Tills i söndags, för då körde jag och Marina den igen, med bil. Det går inte att vila någonstans. Nu brukar inte tempodisciplinen bjuda in till särskilt mycket vila över huvud taget, men här finns verkligen inte en meters vila. Från vändpunkten är den grym. Jag tyckte vi körde svagt, svagt utför hela vägen dit.
Asfalten är av den där lite grovare sorten, så man får inget "gratis" där heller. Det är en bana för riktiga hårdingar helt enkelt. Här måste man vara redo att plågas och det rejält. Gärna vara genomtränad också.
Varför var vi där då? Jo, om jag har förstått det hela rätt arrangerar Sollerö IF elit-SM nästa år också. Men... Jag är ju veteran... Ja, just ja. Det hade jag glömt.
3 kommentarer:
Enkelt Tom!
Byt licens, kör mer intervaller, mer gym och raka benen.
Enkelt recept att visa att vi gubbar + 30 år fortfarande kan trampa ganska fort och spöa småkidsen även på Sollerön 2011!
Återstår dock om jag kommer att orka att följa ovanstående recept denna höst/vinter. Återkommer om detta!
Grattis till silvret,Tom! Jättekul.
Grattis även till utrymmet i tidningen idag (jodå,vi såg det). ;-)
Kram!
kul att du tog upp detta just nu. Körde banan med MTB i lördags, inte för att matcha er tempospecialister utan för att få lite snabbdistansträning inför Finnmarksturen och samtidigt rulla upp till Mora och titta på målgången i Cykelvasan. Kan bara instämma i din beskrivning av tempobanan. Jag startade i Olsnäs och körde först 9 km grusväg runt udden längst till höger på din kartbild. Sen bet jag tag i sluthalvan av tempobanan. Känns som en enda lång uppförsbacke upp till Sollerö kyrka. Kör du vidare mot Mora så är det en kort urtrampning nerför innan nästa stigning upp mot Mora tar vid. Samma väg tillbaka och inte lika tufft, men ändå en rad kortare uppförsbackar som tar på pannbenet.
Skicka en kommentar