Vi lovade att älska varandra i nöd och lust, men jag vet inte längre... Folk skiljer ju sig till höger och vänster i dessa tider. Vi har en liten kris nu. Det är nöd. Vi pratar inte med varandra. I kväll hade vi ett rejält bråk. Tesch surade och bröt av sadelbulten så hela skiten flög av. Jag fick cykla ståendes genom Sörberge centrum med sadeln i ena ryggfickan. Både Sörbergeborna och Tesch fick sig ett gott skratt. Hon har humörsvängningar som heter duga vill jag lova.
Hur tycker ni jag ska göra på Nordiska nu då? Smörja in de nedre regionerna med vaselin och en burk Assos chamois crême, dra på mig fyra par cykelbyxor, svepa en flaska rött tillsammans med några Ipren och sen köra för allt vad tygen håller, så att säga? Det skulle åtminstone ge termen integrerad sadelstolpe en helt ny innebörd.
Antingen det eller så köper jag en åtta millimeters insexbult som är 60 millimeter lång. Men jag vet inte. Det känns nästan för lätt.
4 kommentarer:
Jag ser att du äntligen tagit Lon Haldeman på orden. All tyngd skall användas för att driva fram cykeln, så sadeln är ärligt talat till för lata. Ja, har har väl inte uttryckt sig direkt som så, men vektorn går omisskännligen i den riktningen. Jag har själv testat att köra på trainern en halv till en timme utan sadel. Sadelstolpen skall också väck, annars kan det gå illa när latmasken kryper in i psyket. Otroligt effektivt.
Tyvärr tror jag inte att det går att vinna ett vanligt tempo på det sättet (stående).
Jag röstar för vin-alternativet.
/J
Det hade jag nästan på känn, Johan.
Jag röstar på alternativ ett men hade själv fixat ny sadel! :)
Skicka en kommentar