Lillen är sjuk och slaktar oss grundligt på nätterna. Mest synd är det förstås om honom, men inpå småtimmarna blir man lite ynklig själv också. Jag passade på att slakta mig ordentligt nu i kväll, så jag har rätt mental inställning när nattarbetet börjar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar