Jag och grannen tävlade i snöskottning nyss. Han hade snöslunga, jag hade en spade. Inte ens en regelrätt snöskyffel, den har gått sönder. Jag vet inte om han tävlade egentligen. Han såg lite för lugn och belåten ut för det, gåendes bakom sin fuskmaskin. Jag å andra sidan, gav järnet. Svetten lackade och snön yrde. Vår garageuppfart är tre mil lång och 500 meter bred. Typ. Det känns så i alla fall. Jag gick in före grannen, slutkörd och pustandes, nöjd med en timmes bålstabilitetsträning. Jag vann alltså.
Jag har funderat lite på Östgötaloppet. Om jag kanske skulle göra säsongsdebut där. Men jag skulle gärna vilja ha några träningspass på linjecykeln utomhus innan dess, och som det ser ut nu får jag vara glad om jag hinner lufta den innan SM.
5 kommentarer:
Om du inte skaffar oss en snöslunga snart flyttar jag ihop med grannen! ;-)
Är vår kärlek så skör, eller är vintern så jävlig? ;)
Åhhh,vi har ju faktiskt en snöslunga vi. ;-) Synd att min pappa har fått vårdnaden om den,annars anar jag att jag hade kunnat tjäna mig en hacka här...
;-)
Östgöta, klart du ska dit.
Funderar faktiskt på att åka dit för att lufta linjehojen för ett lopp i seniorklassen. Hmn, har inte kört ett cykelrace sen 2007 så det kanske börjar bli dax=)
mvh Johan Gustafsson
Att tvingas äga en snöslunga är ett av de värsta nederlag jag kan tänka mig.
Skicka en kommentar