Vissa träningspass är bara att glömma. Så fort det går. De dyker upp och visar sitt fula tryne någon gång ibland. Jag vet inte exakt varför det gick som det gick i kväll, men med två vilodagar bakom mig, varav den senaste mer eller mindre helt stillasittande i bil, kan jag förstå att systemet hade slammat igen en aning. Jag var aldrig med i matchen. Den mentala laddningen var det inget fel på alls, men benen gick inte runt. Jag var körd. Bara att kliva av och glömma bort. I morgon är en ny dag. Vila är värdelöst.
2 kommentarer:
Känner igen det där. Hade 3 vilodagar för ett tag sedan. Helt ödelagd på första passet efteråt. Låg säkert 20 watt lägre på intervallerna och fick syra upp över öronen. Väldigt avskräckande. Samtidigt behöver man ju vila för att superkompensera. Det här fenomenet är nog en anledning till att många vilar för lite. Trixig balansgång det där... Hur gör du? Periodiserar du med hårda-lugna veckor eller bara går på känsla och vilar vid behov? / Mats
Förr om åren körde jag oftast var fjärde vecka lite lugnare, med en viss stegring de tre föregående veckorna... Men i dag är det helt på känsla, vilket gör att jag kanske tappar bort mig ibland.
Skicka en kommentar