Smärtans apostel

Det går förstås inte att strunta i träningspass och äta kladdkaka hur många gånger som helst. Man måste ha fingerspitzgefühl. Känna när tiden är inne. Känna skillnaden på ren lathet och behov av vila. Skillnaden var hårfin i går, men jag hade marginalerna på min sida. Det krävs år av erfarenhet för att utveckla näsa för det här.
I går var en dag. I dag en annan. Jag gick ner till källaren och lämnade kvar hatet där uppe. Avverkade fyra fyror och närmade mig maxpuls mer och mer för varje intervall. Jag noterade en effektmässig förbättring. Det firar jag med ett roddpass i kväll.