There and back again

Det blev ingen fikacykling i dag heller. Jag är kass på att cykla med andra. Verkligen usel. Jag får klåda av fikapauser. Jag är inte mycket för att snacka.
Jag tränar helst ensam. Har jag tre timmar till förfogande vill jag utnyttja dem maximalt. Köra slut på mig själv. Bli så där lagom sur och bitter. Eftersom det inte är något som cykelvänner överlag strävar efter att bli är det bäst att jag håller mig undan gemensamma träningspass så jag inte gör andra sura och bittra också. Bättre då att göra det mol allena, och i stället satsa på att vara glad och social när jag väl gör undantag och sammanstrålar med klubbkompisar, i måndagsklungan till exempel.
Tutade 1½ timmar mot Sollefteå i dag, vände tillbaka och gjorde en avkrok till Ljustorp på hemvägen. Fikade Nuun och mammas mjuka pepparkaka i farten.
Smärtade fint i tårna när de tinade upp i stugvärmen. Lite som pricken över i:et denna påskhelg.
Träningstimmar på sistone? Cirka fem till sex i veckan. Stabilt.