Fullkittad Trinity och tempodräkt med ackompanjerande Giro Selector på dagens tur. Som om det var tävling liksom. Det var det inte. Verkligen inte. Och tur var väl det. Jag gick på rätt hårt, i 2 x 25 minuter, och banne mig, det gjorde lika ont som jag mindes det. Det är sannerligen inte för att det är skönt jag ägnar mig åt tempodisciplinen. För det är ju riktigt oskönt faktiskt. Bara sittställningen liksom, hallå. Nacken, axlarna, ryggen, de "nedre regionerna". The list goes on.
Det är ingen större match att lalla på i ett lagom tempo, men när man ska börja klämma i och safta ur juicen ur bären... Ja, alltså... Nu vet jag inte vad jag skriver. Jag börjar om.
När man tar i ordentligt, fokuserar på att sitta rätt, och närma sig tröskeln, och ta sig över den ibland, det är då knivseggen kommer fram. Både här och där. Fysiskt och mentalt. Ont överallt.
Ja, det var jättekul som ni säkert förstår. Det kändes sådär. Tre veckor kvar nu. Till Svenska Mästerskapen. För seniorer.
Heja heja.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar