Mer om Svenska Mästerskapen

Tänk att killar jag slår ensam mot klockan verkligen pissar på mig när det är linjelopp. Då är vi inte ens i samma liga. Så sjuk skillnad. Så fantastiskt olika krav som ställs i de olika disciplinerna. Nej, jag borde inte vara så hård mot mig själv, med tanke på min ensidiga träning hela vinterhalvåret och till och med under våren och det faktum att jag tävlingsdebuterade i söndags, men ändå, det är brutalt att uppleva det. 

Det var verkligen som jag skrev innan. Jag har bara en växel, och den blev rejält sargad så fort det gick undan i klungan, spelar ingen roll om det var igångdragen inne i Åstorp eller fartökningarna i Kärrebergabacken. Men sen när jag väl hade släppt och kunde bomba på ensam, ja, då kändes det nästan bättre. Tempospecialist till graven, antar jag.

Det klagas och jämras över hur linjeloppet utvecklade sig. Att den tidiga gruppen höll undan. Att proffsen inte reagerade i tid. Att klungan körde så långsamt bitvis att vi hade behövt stödhjul (Gud vad skönt det var). Men jag vet inte. Ja, proffsen borde väl ha varit mer vakna och dragit igång tidigare. I synnerhet då utbrytningens komposition var lyckad. Men kapaciteten i klungan var oerhört blandad och ojämn.

Jag hade ju egentligen ingenting där att göra. Snacka om statist. Tog det som träning och uppfräschning av minnet inför Tour of Jämtland i augusti. Det fanns andra statister också. Rätt så många faktiskt. Så var det, och så ska det väl ändå vara på ett SM, eller? Vill vi se en elitklunga med 40-50 man på startlinjen i stället för 120, bara för att halva startfältet inte har någon kapacitet att utmana ordentligt? Det skulle ju vara lite trist det också. 

Till ToJ hoppas jag att jag åtminstone hunnit hitta en andra växel. Det behövs. Till 2014, om jag hittar energi för en sådan satsning, ja, då är det faktiskt ganska sporrande att sikta fullt ut på tempo igen. Tidsdifferensen upp till det näst högsta skiktet är inte så skrämmande. Det känns som att jag har något att plocka ut som jag ännu inte gjort.

Näst sist. Toppenbra arrangemang av Åstorp. Tempobanan är den bästa jag tävlat på, linjebanan innehöll det mesta man kan kräva, allt fungerade prickfritt på kansliet och med MC-förare och flaggvakter.

Slutligen. Tack mamma och pappa för en fantastisk vecka i ett Skåne jag blev förälskad i.

Jo, och tummen upp till Giant och Jaguarverken för en vansinnigt bra cykel.