Människokroppen är fantastisk. Här sitter jag och kör 4 x 4 minuter på 300-310 watt och tycker det är jobbigt. Nästa sommar sitter jag och trampar på samma belastning tre timmar i sträck.
Ja, jag trillade dit på några fyror. En gammal synd. Jag är lite frustrerad över min kassa kondition för tillfället, men jag har bestämt mig för att låta det bero. Värst är det när jag springer, och vägen eller stigen börjar luta uppåt. Blir i det närmaste pinsamt andfådd och tappar all fart. Frustrerande.
Men skitsamma. Tiden är på min sida. Jag vet exakt vilket jobb som behöver göras för att komma i form och jag vet ganska exakt när jag behöver börja träna mer målmedvetet.
Just nu ägnar jag mig åt att vänja mig vid nya idrottsgrenar och tänker mer på känsla och teknik, och rörelseekonomi.
Blev en sväng till Resarö igen
10 timmar sedan
1 kommentar:
Kul att se att du är tillbaka i sadeln Wieselblad. Har saknat dina målande texter som träffar så rätt! För övrigt ungefär samma läga vad gäller dina vattenglas för mig. Äntligen är motivationsglaset fullt igen och även jag kan börja den långa resan....
Skicka en kommentar