Brick by brick

Första så kallade brickpasset är lagt till handlingarna. En timme på trainern följt av en halvtimme i löparskorna. Jag måste få både huvud och kropp att förstå att det inte är slut efter cyklingen. Det kommer något annat efter det. Tur att jag har ett år på mig, för jag lär inte ha lättlärda nervbanor efter tio år enbart på cykelsadeln.
Längden på löpningen är inte det centrala här, utan själva bytet av disciplin och upplevelsen av hur löpsteget känns. Jag tyckte inte det kändes så farligt just i kväll, men å andra sidan kan inte löpsteget gärna bli tyngre än det redan är!