Hampus väckte mig halv fem imorse. Han hulkade vid min fotända och la några pizzor på täcket. Du är fin gubben, jag älskar dig också. Nu när Noah väl lärt sig att uppskatta sömnens gåva så är det kattskrället som håller en vaken istället. Jag försökte somna om, men det gick inget vidare. Var sur som ättika kvart i sju när Noah vaknade och gnällde om att jag inte skulle hinna träna innan jobbet. Marina gav mig en spark i ändan och knuffade ut mig.
Så där stod jag plötsligt, på Trafikgatan, redo att väcka kroppen. Efter en uppvärming på precis åtta minuter avverkade jag fyra vändor. Det räckte bra, med puls över 95 procent av max. Hemma igen, 35 minuter senare, betydligt gladare i hågen. Tänk vad lite som krävs ibland.
Gott nytt år!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Ett 4x4 pass på 35min måste vara något slags rekord. Om du värmde upp i åtta minuter och sedan körde fyra maxpulsintervaller med fyra minuter vila emellan blir det 8+4+4+4+4+4+4+4 = 36 min. Du har genat någonstans och jag misstänker att du gått på hårdare och kanske bara vilat 3min mellan varje intervall samt tagit några minuter till nedvarvning. Isåfall är upplägget så här: 8+4+3+4+3+4+3+4+2=35min
;)
Mitt i prick, Sherlock. ;)
Vem fan vilar i mer än tre minuter mellan fyrorna!? Då blir det ju som att köra fyra olika pass...
Analytisk som få. Jag kör 4 min mellan mina fyror eftersom backarna inte räcker annars. ;)
Haha, jag tror en minut varken gör från eller till, Henrik. Men jag förstår dig, du har aldrig varit en vilans advokat.
Ja eller vad sägs om tröskelintervaller ala 9x1 när alla andra kör 8x2? ;)
Henrik vilar inte alls när han kör tröskel. 40x1 är det senaste.
Körde jag inte 50? Måste kolla...
+ 1.
Så sant. Det är jag som har svårt att hänga med i din fysiologiska utveckling.
Skicka en kommentar