Gud har slarvat betänkligt med mjällschampot denna vinter. I synnerhet på sistone. Idag är det fullständig katastrof där ute. Jag gläder mig med alla vintersportsälskande människor, men sörjer för egen del. Rätt dumt egentligen, eftersom jag en gång i tiden varit en skidåkare av hyfsad rang. Det kanske blir bättre bara Noah får ett par skidor nästa vinter, så jag kan lära mig att uppskatta snön igen. Snart ska jag köra ett pass på trainern för att påminna benen om att jag ännu inte gett upp tanken på att cykla åtminstone några respektabla tempolopp i sommar.
1 kommentar:
Tom, det här är inte bara snö, det är snudd på naturkatastrof.
Skicka en kommentar