måndag, februari 09, 2009

Samtal med Fredrik Ericsson, del XI

Falun, 9 september 2008.

Ditt företag, Toppfysik, berätta lite om det.
- "1 januari 2003 startade jag företaget. Helt och hållet inspirerad av de nättränare som fanns i USA. Det fanns ingen sån i Sverige och jag skulle vara först på marknaden. Det kändes som en bra grej och jag bedömde att jag hade potentialen att kunna tillföra någonting. Mina två första kunder ramlade in inom en vecka från att jag lade upp min hemsida. Men jag kände tidigt att jag inte vill att det skulle gå ut över studierna och min egen träning, så jag har hela tiden försökt hålla det på en rimlig nivå. I dagsläget är det ungefär tio personer. Bollplank har varit rätt så populärt också. Eftersom jag hittills i år har haft mycket att göra med uppsatsskrivande också, så har jag ansträngt mig och försökt att inte inleda några nya relationer i år. Jag tycker det är roligt att jobba med träningsupplägg, men i längden tror jag inte det är något jag vill ägna mig åt på heltid. "

Vad gör du utöver cykelcoachandet?
- "Jag håller föreläsningar lite nu och då vilket är roligt, likaså att skriva i Kadens. Jag skulle gärna göra det i andra tidningar om det finns möjligheter för det. Grejen är den att jag börjar bli lite trött på cykel. Jag känner att jag verkligen vill bredda mig till andra idrotter. En som jag haft som adept i ett år nu och som cyklat ska börja satsa mer på triathlon och det ska bli jäkligt kul att planera. Nu känner jag att jag är redo för det, bollat mycket med Jocke som jag bott med, löpning har jag alltid sysslat med, men simning och hur man bollar idrotterna bör man ha koll på också, och nu känner jag mig mogen för det.
Sen skulle jag gärna vilja ge mig in i längdskidor, för det är en sport som jag tror att många gör vissa saker på ett suboptimalt sätt, så där är jag självgod nog att tro att jag kan bidra med något. Samla timmar-tänket är mer påtagligt där än inom cykling. De kör hela tiden dubbla pass för att veckovolymen ska maximeras och sen tycker jag inte de utnyttjar det faktum att det är en idrott som använder både över- och underkroppen. De borde kunna använda det i en större utsträckning när de planerar sin träning. Sen inser jag självklart att jag än så länge inte har mycket att tillföra när det gäller vallning eller tekniktips i skating."

Du har några adepter att hålla reda på. Skulle det vara roligare med färre?
- Självklart vore det stimulerande att bara jobba med tre personer som man kunde jobba med mer dagligen och detaljstyra på ett annat sätt, då skulle jag kunna börja göra riktigt bra grejer. Jag skulle kunna göra det bättre om jag hade mer tid och personlig kontakt. Förmedlingen över hur saker och ting ska gå till kan ju gå snett vid distanscoachning.

Vilken är den största svårigheten med coachandet?
- "Den generella trenden att förhoppningen är större än vad jag tror det är möjligt att påverka som tränare. Speciellt en person har jag känt att förväntningarna var för stora, som trodde han skulle gå från medelmåttig senior till toppelit. Han sa det inte rakt ut, men jag kände att det var där skon klämde, att han blev missnöjd, jag blev ju inte svensk mästare i herrelitklassen, liksom. Jag tror att orimliga förväntningar ibland gör att resultaten blir ännu sämre än vad de skulle kunna vara. Det är ett problem som jag måste hitta en bättre lösning än vad jag har i dagsläget. Det är ett svårt avvägande det där, jag har varit lite dålig på det kanske, men jag tycker ändå att jag blivit mer rak i min approach. Jag var lite rädd förut att folk inte skulle kunna klara av att höra sanningen, men det gör dom ju för fasiken. Men det är lättare att inge hopp än att ta udden av förväntningar. Det är den mjuka delen av coachandet på distans som är svårast."

Ger det dig något personligen och träningsmässigt?
- "Det finns ingen som jag har tränat som inte har gett mig någonting. Det händer relativt ofta att någon kommer med något litet förslag som absolut kan vara värt att försöka och testa. Sen är det självklart mer eller mindre eftersom folk tänker olika mycket på sitt idrottande."

Så, hur ser satsningen ut framöver?
- "Jag känner att jag tar ett år i taget. Det har jag gjort sedan jag gjorde comeback från min skada 2005. Man vet aldrig när lusten att elitsatsa försvinner. Jag tror visserligen att det är så om jag får ett kontrakt med en hygglig lön för att tävla på cykel så tror jag att jag orkar ge mitt bästa ganska många år till. Utan ett proffskontrakt nästa år så kommer jag nog försöka köra ganska mycket cykel fram till SM och skulle jag bli av med mästartröjan skulle jag fortsätta cykla, men sakta men säkert fasa över mot triathlon för det vore kul att testa en annan idrott. Urfasningen från idrott till de andra delarna i livet väntar ju bara på att jag ska trycka på ”on” i princip."

De andra delarna i livet får snällt vänta lite till, för nu är Fredrik i full gång med att förbereda sig inför en ny säsong utomlands, denna gång med danska Capinordic. Stort lycka till!

När nästa intervju med Fredrik äger rum vet jag inte, men han har lovat ännu lyxigare kaffe och riktig baristamjölk till den gången.

9 kommentarer:

Rickard Mattsson sa...

Puh, är det över nu? Dom här många och långa inläggen har ju varit som distanspass fast i digital form. ;)

Undra om det var mig Fredrik syftade på där eller finns det fler med samma skada? Isåfall erkänner jag rakt av. Friskt vågat hälften vunnet lixom. ;)

Tom sa...

Fredrik har tränat några stycken genom åren, och det var ingen han nämnde med namn.

Men som han säger, höga förväntningar är ingen lätt grej att handskas med.

Rickard Mattsson sa...

Ja, att lägga ribban högt och landa lite lägre är det ju inget fel på. Bättre än att inte lita på sin egen förmåga och redan på förhand diskvalificera sig själv.

Fredrik Ericsson sa...

Rickard, bara det faktum att du reflekterar över det där fenomenet/problemet visar att du har betydligt bättre koll på läget än vad en del andra har...

Anonym sa...

Tack Tom och Fredrik för trevlig läsning!

Anonym sa...

Tack för mycket intressant och trevlig läsning!

Jesper Sundewall sa...

Instämmer i tackkören. Kul att läsa och mycket intressanta tankar och ideer.

Tom sa...

Kul att ni tyckte det. Men det var Fredrik som gjorde det intressant.

Unknown sa...

Och jag som tyckte att intervjun i Kadens var grym...

När skriver ni en bok tillsammans grabbar? jag köper den direkt i så fall