Söderhamnstempot, extended version

Det började regna precis när jag skulle inleda uppvärmningen. Ja, ja, det är lika för alla och tänk positivt och allt det där. Benen kändes inte direkt mirakulösa före start, men jag valde att ge blanka fan i det och intala mig själv att det skulle gå fort ändå. Jag såg Juneholt accelerera iväg fyra minuter före mig och Jonas Pettersson minuten innan. Tvingade mig själv att ta det lugnt i början och lyckades ganska bra med det. I banans enda egentliga backe tog det dock nästan tvärstopp då jag envisades med att ligga kvar på stora klingan hela vägen upp. 53/39 är verkligen bortkastat på tempo. 54/47 känns som en vettigare lösning.
Nåväl, en bit in i loppet kunde jag i alla fall se, eller ana mig till, att jag tagit in tid på framförvarande cyklist. Min transpiration i kombination med det fuktiga och regniga vädret gjorde att jag knappt såg någonting genom glasögonen. Slängde dem till pappa vid vändpunkten, där jag också fick höra att jag var cirka tio sekunder efter Juneholt. Tappade som vanligt tid vid banans enda tekniska moment, men gladde mig åt att det nu bara var rakt fram och fullt öppnade spjäll som räknades. Höjde kadensen och hittade en bättre rytm i den lätt kuperade terrängen. Nådde Cykelcitys Jonas Pettersson efter en stund och körde förbi. Pulsen låg stabilt kring 158-162 genom hela loppet, men jag klarade inte av att höja varken den eller farten de sista kilometerna. Rullade i mål på 40 minuter blankt och fick sedan vänta 1½ timmar innan resultaten spikades upp på Norrala IF:s klubbstuga.
Slagen med 1,4 sekunder av AC Tierps Marcus Juneholt, som var snabbast för dagen före Alexander Gingsjö och mig. Det var lättare att smälta förlusten i Hofvettempot, men jag kan konstatera att det fortfarande finns utrymme för förbättringar, både utrustningsmässigt, tekniskt och fysiskt. Alltid något att glädjas åt. Resultaten hittar ni här, men alla har fått en minut för snabb sluttid.