Bara vi

Vi lever i en hermetiskt tillsluten bubbla. En egen liten värld där bara vi fyra existerar. Frisk luft får vi när vi tittar ut genom fönstren och låtsas dra efter andan. Skäggstubben växer, samma t-shirt sitter på i tre dagar, kroppslukten går från fräsch, anständig till unken, egen tid får man när man gör sina behov på toaletten, om ens då förresten, äldste sonen vill gärna vara med även där. Nu är vi framme vid dag 6. Efter några turbulenta dygn med ångest, ångest arvedel och väldigt få timmar sömn har läget stabiliserats något. Kanske dags att vidga vyerna och ta sig ut i trapphuset i alla fall. Eller öppna balkongdörren och titta ut. Livet och världen där utanför pågår säkert som vanligt. Det brukar göra det. Nu gäller det bara att hitta dit igen, finna vår plats i strömmen och flyta med.