300

300 watt i 90 minuter. Jag krälade i stoftet sista tjugo. Eller som Jesper uttryckte sig på Facebook nyss: "Det är inget saftkalas för skallen precis." Nej, det är väl inte det. Men som bekant har jag en förkärlek till de här dönickepassen. Set and forget liksom. Take it or leave it. Tugga taggtråd och se glad ut.
Det kändes rätt okej i en timme. Hittade bra fokus och spenderade mesta tiden i tempobågen. Inte alltid det blir så. Lätt att sätta sig upp och fuska lite. På slutet ritade jag inga Da Vinci-cirklar längre, men så hade jag bara en trea i bild också.