tisdag, januari 17, 2012

Dipp

Man får vad man förtjänar. Noll mellanmål plus undermålig middag och benen var som sänken när fyra fyror skulle avverkas. Bortkastat.
Nu två vilodagar. De brukar jag däremot aldrig misslyckas med.

Sänt från min Nokiatelefon

Upplagd av Tom kl. 6:33 fm

2 kommentarer:

Janne sa...

Vilodagar är väl det svåraste. . . ack så viktigt tyvärr.

9:21 fm
Tom sa...

Ja, förmågan/oförmågan att vila är ju högst individuell. Somliga klarar det knappt alls, medan andra inte har några problem med det. Mycket handlar väl om ålder/erfarenhet/var i "karriären" du befinner dig. Vilan är min bästa gren.

1:59 em

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)