Marina fyller år i dag, så jag svängde ihop en chokladmoussetårta till hennes ära. Vi har fått hjälp av både vänner och familj att äta upp den. Mastig, mäktig, god är några av omdömena. Jag låtsas nicka instämmande när jag hör ord som just mastig och mäktig, men i själva verket förstår jag naturligtvis ingenting. Det är socker. Det är fett. Det glider ner lika lätt som alla andra efterrätter. Men jag vill ju verka hyfsat normal.
I kväll blir det skräckfyror på Compan. Jag är kolhydratladdad och redo för strid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar