Vi brukar ju kalla Jens Westergren för talangjävel i dagligt tal. Jag tycker vi kan säga samma sak om Edvald Boasson Hagen. Talangjävel. Så det räcker och blir över. Alltså dra mig baklänges. Det har vi förstås vetat bra länge nu, men det är ändå rätt fantastiskt och häftigt att se honom blomma ut på precis det sätt som vi trott. På högsta möjliga nivå. Det finns en gräns för hur bra han kan bli, men jag ser den inte just nu i alla fall. Den ligger bortom horisonten någonstans.
3 kommentarer:
Jinxa inte grabben. Det kan bli med honom som med en viss svensk cyklist som kallats talang hur länge som helst, men som verkar ta slut efter en vecka på cykeln.
Av norrmännen är jag själv mest imponerat av Hushovd, som ju nästan omskolat sig till klättrare och kör så smart så en smälter. Han är ju å andra sidan ingen talang eftersom han spöat Evald i årets TdF och har något (sic!) tjockare meritlista.
Ingen risk. Löfkvist är stjälken, Boasson Hagen rosen.
Ja, Thor är en mastermind och hans utveckling är inget annat än imponerande, men EBH är en ännu större talang.
Har man vunnit två etapper på Touren. Samma år. Ja då kan man nog sluta oroa sig. EBH levererar, lite mer, lite oftare. Han är en talang, men inte längre på talangstadiet.
Skicka en kommentar