Själadödande nätter med Alve just nu. Jag vet inte vad som pågår inuti hans kropp, men någon djupsömn tycks han inte kunna sjunka ner i. Det vaknas och stökas och gnälls med jämna mellanrum genom hela nätterna. Visserligen krävs det inga stora insatser för att lugna honom, men vilan blir lidande med så många, korta uppvaknanden. Det känns på morgonkvisten, när han väcker mig klockan fem. Då är jag inte människa. Bara ett tomt, gäspande skal. Första halvan av dagen går att rädda med koffein, men sen är det brant utförsbacke utan bromsverkan. Inte så att träningslusten är i topp sådana här dagar heller, i synnerhet inte efter middag och ligg i soffan. Då krävs det smärre mirakel för att jag ska orka masa mig ner i källaren. Vi får se hur det går i dag. CompuTrainern kallar på sällskap.
1 kommentar:
Kämpa på Tom! Såg filmen på gap och skrik-Alve, du gör det bra!
Skicka en kommentar